Huuh, de har varit hektiskt på sistone, spännande och enerverande och allt där emellan.
På Nathalies 4 års dag tog jag och exet flickorna för lite schlalom baby schlalom, ganska snabbt kunde vi konstatera att båda vuxna inte kunde stå på skidor och eftersom jag aldrig varit en schlalom fanatiker så avstod jag (efter att ha åkt ner ett par gånger och kunnat konstatera att OMG mina fötter värker och lårmusklerna skrek av oanad motion).
Sen fokuserade jag på att släpa lorttarna turvist upp för träningsbacken.
Melinda är som jag och blev inte en inbiten slalomist medans födelsedags fröken Nathalie även känd som familjens fartdåre var helt hooked. Så efter en stund var hon trött på minimala träningsbacken och krävde att pappan hennes skulle ta henne på en häftigare åktur med resultatet att hon väckt hans slalomberoende och skapat ett eget som tur kan dom skida tillsammans för ärligt talat är min fyraåring modigare än jag.
Sen efter vår prutthurtiga förmiddag lastade vi 5 tanter det vill säga, mig, Melinda, Nathalie, min syster och min mor som besöker hemlandet på M/S Silja Evrååpa. Var Nathalie fick en privat diskussion med Lilla My samt en ny idè, hon skall bli breakdansare vilket hon övade då vi anlände till hotellet i Stockholm, hon försökte stå på huvudet, hon stod på händerna och vi kunde bara gapa.
Sen tog min shopping-galna syster oss på en ganska hård shopping motions marathon upp och ner längs med Drottninggatan i Stockholm, (note to self: Shoppa aldrig mer med syster i Stockholm i UGGs).
På kvällen låg vi i hotellrummet och klagade på värkande fötter och toma plåmböcker.
Nästa dag var det raska (halkande) ryck till Kungahuset för lite vaktbyte och ett intressant möte mellan våra västra och östra grannar, återigen var finnen maktlös då turisterna puschade oss i ett litet hörn.
Efter den enerverande grejen så shoppade Melinda lite och vi åkte scary taxi till junibacken.
Vår sista kväll spenderades på Hard Rock Cafè, min åsikt är att Köpenhamns Hard Rock Cafè är det bästa jag någonsin besökt (o ja ha besökt flere).
Nästa morgon efter en ohumant tidig väckning bar det av till Värtan och Silja Evrååpa, vi vann priser, fiskade, lekte i bollhavet och Melinda blev utsedd till dagens dansare av Nathalies breakdancers… Kort och gott, Stockholm var prima.
Nu förbereder jag kalas för Nathalie som skall gå av stapeln i övermorgon.
Det är pirat kalas. Jag vet inget om Pirater.
Ajo och jag är inte längre arbetslös.